Vad är sportslighet?

Sportslighet är ett begrepp som definierar sättet som sportutövare förväntas att uppföra sig på. Det är en kombination av olika faktorer såsom spel enligt reglerna, spel på lika villkor, god sed samt strävan efter att vinna. Enligt The Bloomsbury Companion to the Philosophy of Sport är det den upplevda balansen mellan dessa olika element som utgör sportslighet. Ibland använder man begreppet ”ärligt spel” eller ”Fair Play” som synonymt med sportslighet.

Det som kallas för spel enligt reglerna är en tumregel för alla sportsliga idrottare. Det finns ett tydligt regelverk för varje stor idrottsgren som i de flesta fall sanktionerat internationellt. Att känna till detta hjälper dig undvika konfliktsituationer, och i många sporter minskar även tydliga regler skaderisken både för dig och för dina motståndare. Är du ny i sporten, känner du kanske inte till alla nyansskillnader i regler. Det uppstår ofta märkliga situationer där inte ens en erfaren spelare kan avgöra vad som gäller. Hur gör man till exempel när man spelar tennis och bollen ändrar sin bana efter att man träffat en fågel? Är du osäker på något, är det bara att hitta ett proffs eller domare och be om en regeltolkning. Det är en självklarhet att varje person som tävlar bör läsa på grundreglerna eller åtminstone ha lärt sig dem under träningarna. Spel enligt reglerna handlar dock främst inte om okunskap utan om situationer när någon medvetet väljer att fuska. Det kan vara allt från spel med handen i fotboll till spanska basketlandslagets fusk i Paralympics 2000, då det visade sig att 10 av 12 spelare som var med i laget inte hade något handikapp.

Fair Play-konceptet, som är vanligt förekommande i fotbollsvärlden, handlar i stort om att följa regler i kombination med ett bra uppförande från tränare, publik och spelare. Idag är det vanligt att idrottsförbund belönar lag eller spelare som vinner den så kallade Fair Play-ligan. Inom fotbollen brukar man även använda avancerade rankningsystem för att bestämma vem som vinner ligan. Antal gula och röda kort är en viktig faktor i beräkningen av ”Fair Play-koefficienten”.

Spel på lika villkor handlar inte om att följa regelverket, utan snarare om att se till att motståndaren är intakt inför och med i spelet. Inom fotboll är det till exempel praxis att slå ut bollen vid skada. På amatörnivå kan det handla om att flytta sin match till en senare tid om motståndaren är sjuk. Ofta täcks inte dessa problem av reglerna och turneringsbestämmelserna. Det är upp till laget eller spelaren att avgöra vad som är rimligt.

I många matcher på professionell nivå simulerar tyvärr spelarna skador för att dra ut på tiden och få motståndaren ur balans. Viljan att vinna tar därför ofta över. Tron på att motståndaren simulerar växer och ju närmare slutsignalen lagen kommer, desto mindre sportslighet upplever vi.

Samma sak gäller på amatörnivå. Spelaren som påstår sig vara sjuk har kanske varit ute igår och därmed själv har orsakat sitt problem. Är det rimligt för dig som är hans motståndare att ge honom möjligheten att spela imorgon istället? Kanske spelar det ingen roll för dig, men det kan mycket väl vara så att du har födelsedag ikväll och semester om tre dagar. Därför är det ofta väldigt subjektivt och kontextuellt vad som egentligen är spel på lika villkor. Just detta är huvudanledningen till att spel på lika villkor inte täcks av den officiella regelboken.

God sed handlar på ett sätt om oskrivna regler och praxis, men mer om att följa vissa normer som är vanliga för sporten. Varje idrottsgren kan ses som en kultur i sig med en uppsättning olika traditioner och riter. Inom fotboll är det ett måste att ge tillbaka bollen till motståndaren som har slagit ut den vid skada.Inom tennis är det ytterst respektlöst att inte skaka motståndarens hand vid matchens slut. Även om det sistnämnda inte står i reglerna så låter det som självklarhet. Du får alltså inget direkt straff av domaren eller tävlingsledaren om du inte följer god sed. Du kan dock räkna med att få färre vänner rent socialt. Ett lustigt exempel var det som inträffade fotbollsspelaren Luiz Adriano som gjorde mål mot FC Nordsjælland i stället för att ge motståndarlaget bollen. Tennisspelaren Eugenie Bouchard får en del kritik för att vägra skaka hand med andra tennisspelare, vilket hon själv anser som löjligt.

En sista viktig aspekt av sportslighet är viljan att vinna. Det är just viljan att vinna som kan påverka alla andra faktorer mest och få spelaren att medvetet eller omedvetet bryta mot andra skrivna eller oskrivna regler. Det också vara ett problem i sig självt när det till exempel gäller motivation. Själva viljan att vinna kan saknas om laget eller spelaren vill spara på krafter i en meningslös match. Det händer oftast i turneringar med Round-Robin format där alla lag i gruppen möter varandra. I många fall blir det tidigt klart vem som går vidare ur gruppen. I vissa fall kan det till och med fördelaktigt rent taktiskt för ett lag att förlora för att få chansen att möta ett annas lag som anses svagare i ett play-off. Ishockey är speciellt känt för denna problematik. Peter Forsberg erkände i en Expressen-intervju att matchen mot Slovakien i OS-2006 i Turin var en läggmatch. Huruvida laget är villigt att vinna framgår ofta tydligt om man kollar på oddset före och under matchen. Det vackra med odds och bookmakers är att de faktiskt agerar som en ofrivillig kontrollant mot läggmatcher. Systemet identifierar konstiga vadslagningsmönster automatiskt. Ser det misstänksamt ut, stoppas allt spel på matchen i fråga och förbundet eller tävlingsarrangörer meddelas.

Utöver de ovannämnda fyra faktorerna som definierar vad sportslighet är, känner vi att vi behöver nämna tre genomgående problem som också påverkar sporten negativt och som – om de inträffar – får oss att glömma hela diskussionen om sportslighet.

  1. Det första problemet är dopningen. Det har pågått ett krig mot förbjudna preparat inom sporten i flera år. Tyvärr händer det fortfarande att idrottsstjärnor – både stora och små – fastnar i dopningskontroll.

  1. Det andra är rasism. Det är inte alla som tar rasistiska hån lika lätt som Dani Alves gjorde när han åt upp bananen som blev kastad från läktaren.
  1. Ett tredje problem är våld. Så länge det dör åskådare och till och med idrottsmän och -kvinnor känns allt tal om sportslighet som en petitess.